Fotograf: Rikard Ripa

Johannes Johansson har väntat på att göra debut i superettan sedan han blev uppflyttad i A-laget strax före premiären. I lördags kom äntligen debuten, dock med en något bitter eftersmak.

- Det är inte straff, men det är sånt som händer i fotboll.

När jag når Johannes Johansson under eftermiddagen på Kristi Himmelfärdsdag har han lagt den tunga avslutningen av matchen i Åtvidaberg bakom sig. När han blev inbytt i den 78:e matchminuten kunde Johansson på allvar titulera sig som superettanspelare, men efter att bollen oturligt träffat hans arm i sista matchminuten hade han svårt att lämna planen med glädje.

Johansson hade armen i naturlig position intill kroppen och att bollen och armen träffade varandra var knappast avsiktligt. Huvuddomaren fann emellertid en straff som ingen annan såg, och Simon Helg kunde kvittera för hemmalaget.

- Jag upplever att det var en väldigt klyddig situation. Jag ska nicka bort bollen, han missar bollen och har sin arm under min, och sen bara blåser domaren. Det gick väldigt snabbt.

- Armen var långt nere och bollen ändrar inte riktning eller något, men sånt händer i fotboll. Det kan både gå för och emot oss.

Hur tungt kändes det?

- Det är klart att det var tungt direkt efter, klart att man blir ledsen. Men det är många i laget som har visat bra stöttning och varit schyssta mot mig. Det är inte straff, så det är inte mycket jag kan göra.

Nu har i alla fall Johannes Johansson debuten avklarad i landets näst högsta serie. På det stora hela ett fullt godkänt inhopp, som han hoppas han hjälpa honom till mer speltid framöver.

- Det var skönt. Jag fick en passning direkt som jag slog vidare, så jag kände att jag kom in i det direkt. Sen var det mycket att försvara och täcka upp ytor. Det var kul, det var ett högt tempo.

Hur kändes det när Patrick sa åt dig att göra dig redo för inhopp?

- Klart att det var många känslor, men det var bara att samla ihop sig och göra det bästa man kunde när man kom in.

Hur har du utvecklats sedan du flyttades upp i A-laget?

- Jag tycker utvecklingen har gått rakt uppåt. Det känns verkligen som att man får anstränga sig mer på varje träning, det krävs mycket mer för att man ska hänga med, och det gör att man utvecklats.

Hur långt ifrån att på allvar konkurrera om en plats känner du att du är?

- Det är klart att man har en bit kvar. Man behöver mer rutin och speltid för att känna att man är med på riktigt. Det har varit en bra start och jag har kommit in i det på ett bra sätt, så det är bara till att fortsätta.

Eftersom Johannes Johansson fortfarande har åldern inne för att spela i U19 är det inte sällan han även spelar matcher med TFF:s lag i juniorallsvenskan. På lördag är det derby på Vångavallen mot Malmö FF, och tanken är att Johansson ska spela då.

- Det är en väldigt spännande match, det får jag verkligen säga. Det är två bra lag, vi har ett väldigt bra U19-lag, så det kan bli en kul match.

MFF ligger på tredje plats i tabellen och har en erkänt stark ungdomsverksamhet, men Johansson räds inte motståndet. TFF är med en match mindre spelad fyra poäng bakom lördagens motståndare, så vid hemmaseger är man hack i häl på den skånska rivalen.

- Jag tror chanserna är väldigt goda faktiskt. Vi har spelat väldigt bra mot topplag i U19-allsvenskan tidigare. Det är inget motstånd som är helt omöjligt för oss, vi har chans på alla lag i serien.

Förhoppningsvis finns han även med i truppen när TFF tar emot Öster hemma i superettan på söndag. Återstår att se om det blir ny speltid för 18-åringen.

- Det blir en väldigt jämn match. Öster är bra, men jag tror att vi kommer ha mycket boll och mycket tålamod i spelet, för det kommer att behövas, avslutar Johansson.


Skribent: Jacob Cronhag
Publicerad: 25 maj
Kategori: A-lag