Fotograf: Björn Sandberg

Efter fjorton år som ordförande, trettiofem år som styrelsemedlem och sammanlagt fyrtio års engagemang i föreningen hoppade Per-Anders Abrahamsson av TFF:s styrelse under årsmötet i förra veckan. En epok är över och en ny ordförande har tagit vid, men Abrahamsson lämnar aldrig klubben i sitt hjärta.

- Det här är ingen skilsmässa, säger Abrahamsson och syftar på att han uttryckte det så i en artikel i Kvällsposten före årsmötet.

Abrahamsson säger att han varit gift med TFF lika länge som han varit gift med sin hustru Lena. Det är en tidsperiod på runt fyrtio år. Men båda äktenskapen kommer att fortlöpa, även om han hoppar av sitt styrelseuppdrag i hjärteklubben. Han kommer bland annat att vara lagläkare på TFF:s bänk, men engagemanget kommer även att bestå på andra sätt.

- Jag kommer att vara ett bollplank till styrelsen när de vill. Men jag kommer inte att tränga mig in och styra, Torbjörn (Jönsson, Abrahamssons efterträdare) eller någon annan i styrelsen får höra av sig när de vill. Men det viktigaste jag kan göra för föreningen är att hitta mer pengar där ute. Jag tänker mest på stiftelser men även på de kontakter ute i näringslivet som jag har etablerat genom åren.

Abrahamsson har signalerat i många år att han har haft för avsikt att hoppa av från ordförandeposten, men ingen har velat ta över. När nu väl Torbjörn Jönsson, som suttit i styrelsen sedan 2013, kände sig mogen att ta över klubban blev skiftet verklighet.

- Möjligen kan det vara nyttigt för föreningen att få in nytt blod och en ny ordförande, det är jag helt övertygad om, säger Abrahamsson. Vi gick i gamla spår i många år, men världen har förändrats. Vi lärde oss mycket när vi trillade ur allsvenskan och superettan, vilket har gjort att vi har varit tvungna att förändras. Vi har skapat helt andra förutsättningar med större ungdomsverksamhet och tjej- och damfotboll.

- Jag kan inte vara annat än nöjd när man lämnar med en stabil styrelse och ett bra kansli. Det var rätt tid.

Abrahamsson har många goda minnen från sina år som ordförande. Bland annat har han upplevt två avancemang till allsvenskan och ett till superettan. Det han tycks vara mest nöjd med är dock det faktum att han har försökt fortsätta leva upp till den tradition föreningen bär på med att slåss underifrån med en stark inre kärna.

- Vi arbetar jordnära och har en god stämning, som alla spelare brukar säga som har spelat här. Den lever kvar sedan 80- och 90-talet när Gunnar (Persson) och ”Ceder” (Bengt Cederberg) styrde klubben. Jag har försökt leva upp till det så gott det går, det hoppas jag att folk har sett utifrån också.

Vad är du minst nöjd med?

- Det är ju degraderingarna. Värsta minnet är när vi förlorade hemma mot Degerfors med 0-2 och trillade ur superettan. Det vill jag inte uppleva fler gånger. Vi hade saken i egna händer, men Degerfors vann helt rättvist. Jag kan aldrig glömma när jag gick där på löparbanan efter matchen, det var min värsta stund i TFF. Jag såg scenariot framför mig, hur ska vi ta oss tillbaka med så lite publik och kommunstöd, och hur ska vi locka sponsorerna tillbaka. Men det gick. Det visar att envishet lönar sig.

När Per-Anders Abrahamsson tackades av på årsmötet hade han svårt att hålla tårarna tillbaka. Det blev emotionellt när avhoppet blev en realitet efter trettiofem års styrelsearbete i den vackraste av klubbar.

När TFF premiärspelar på nya Olympia i Helsingborg den förste april finns Abrahamsson på plats. Men då som lagläkare på bänken. Samma funktion som han hade när han trädde in i föreningen 1977. Cirkeln är sluten.

- Vi spelar 1-1 borta mot Kalmar som är ett av de sex bästa lagen i allsvenskan, det är en bra värdemätare. Jag ser inte annat än att det gäng vi har nu är det bästa vi har haft på många år. Jag tror absolut på en placering i toppen bland de fyra bästa, förutsatt att vi inte får några fler korsbandskador, avslutar Abrahamsson.


Skribent: Jacob Cronhag
Publicerad: 22 februari
Kategori: A-lag